Syftet med TURVA-projektet är att främja uppfattningen om grundläggande och mänskliga rättigheter och förebygga brottslighet bland asylsökande
TURVA-projektet har som mål att med hjälp av forskningsdata, informationsmaterial samt våldsförebyggande arbete och utbildning främja de asylsökandes uppfattning om grundläggande och mänskliga rättigheter samt stärka deras samhällsmedvetenhet och anpassning till det finländska samhället. I en del av planeringen av projektet har deltagit en arbetsgrupp bestående av erfarna experter med invandrarbakgrund.
Målgruppen för projektet är asylsökande och personalen på förläggningarna
TURVA-projektet genomförs av Migrationsverkets mottagningscentral i Uleåborg och som projektpartner fungerar Polisyrkeshögskolan. Projektet påbörjades i februari 2017 och det varade i två år. Totalkostnaderna för projektet är cirka en halv miljon.
Ett allmänt mål för projektet är att utveckla nytt informationsmaterial för mottagningsarbetet och stärka kompetensen i fråga om våldsförebyggande arbete bland personalen på förläggningarna. Genom dessa utvecklingsåtgärder strävar man efter att främja uppfattningen om grundläggande och mänskliga rättigheter bland de asylsökande samt stärka deras samhällsmedvetenhet och anpassning till det finländska samhället.
Målgruppen för projektet är asylsökande och personalen på förläggningarna. Projektet är indelat i tre delar som stöder varandra: forskningsdata, informationsmaterial samt våldsförebyggande arbete och utbildning.
Kunskap som det har forskats i som grund för informationsmaterial och utbildning
Den del av projektet som består av forskningsdata var slutfört när forskningsrapporten publicerades i början av maj. Forskningen genomfördes så, att man ur informationssystemet för polisärenden plockade alla anmälningar i anslutning till asylsökande för 2016. Det fanns allt som allt 1 914 anmälningar och när man lämnade bort antalet anmälningar som inte var egentliga brottsmisstänkta, var antalet fall totalt 1 565. Forskningsrapporten finns på webbplatsen: www.polamk.fi/julkaisut
Genom att identifiera forskningsresultaten och de drag som kännetecknar brottslighet i anslutning till asylsökande kan man i det forskningsmaterial i videoformat som produceras i projektet lyfta fram sådana risksituationer, som asylsökande sannolikt kan stöta ihop med när de anlänt till Finland och som genast i början av asylprocessen kan leda till brottspåföljder och försvåra anpassningen till samhället. Med stöd av forskning har som teman för videorna valts ut vålds- och egendomsbrott, sexualbrott och grundläggande och mänskliga rättigheter. Med hjälp av erfarna experter med invandrarbakgrund försöker man göra videobudskapet tydligt och försäkra sig om att det är förståeligt för personer som kommer från olika länder och kulturer. Av videorna görs språkversioner på de språk som är mest representerade på mottagningscentralerna. Projektets planerare har skissat upp ett preliminärt manuskript för videornas innehåll som sedan preciseras och dramatiseras tillsammans med produktionsbolaget. De egentliga inspelningarna har planerats till början av sommaren.
Arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete bland asylsökande män
Målet för den del av projektet som består av våldsförebyggande arbete och utbildning är att utveckla arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete bland asylsökande män. En pilotgrupp inom projektet bestående av 60 personer har tillfrågats preliminärt om behovet av utbildning samt om våldssituationer som förekommer på mottagningscentralerna. Utbildningar och workshopar ordnas i huvudsak för pilotgruppen, men i en del utbildningar har man också kunnat delta på distans. Antalet personer som deltagit i utbildningarna är redan cirka trehundra.
Vid planeringen av utbildningen har man utnyttjat den inledande kartläggningen samt de resultat som erhållits vid forskningen. Den utbildning som hittills ordnats har gällt ämnet våld, motiverande samtal, hantering av ilska samt hedersvåld och radikalisering.
De arbetsmetoder som man erhållit av utbildningarna, bl.a. olika blanketter och material för att leda och stödja samtal testas i mottagningsarbetet och vidareutvecklas i workshopar. Metoderna sammanställs till en guide för våldsförebyggande arbete. I slutet av projektet kommer man också att ordna riksomfattande utbildning i våldsförebyggande arbete för personalen på mottagningscentralerna.
Projektet producerar konkreta verktyg för mottagningsarbetet
I början av 2018 tillkom som resultat av projektet en forskningsrapport om brottslighet i anslutning till asylsökande. Informationsmaterial i form av videor riktade till asylsökande färdigställs i slutet av 2018. De utbildningar och workshopar som ordnas inom projektet förser mottagningscentralerna med arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete. Guiden för våldsförebyggande arbete färdigställs vid årsskiftet 2018–2019.
Resultaten av projektet tas i bruk på mottagningscentralerna och i mottagningsarbetet redan under projektet. En av åtgärderna inom projektet är att ta i bruk informationsmaterialet och ge handledning i hur det används. Metoderna för våldsförebyggande arbete utvecklas och börjar tillämpas i praktiken inom utbildningen och i workshopar. Guiden för våldsförebyggande arbete fungerar som en handbok för dem som gör mottagningsarbete.
Informationen om projektet har planerats omsorgsfullt
En av åtgärderna inom projektet är också att informera om det och man har därför gjort upp en informationsplan. Man har gett ut ett pressmeddelande om tidpunkten för när projektet inleds och vilka mål som ställts upp för det. Evenemangen, utbildningsmaterialet och intäkterna gällande projektet delas i nätverket Vokit på extranet, som är tillgänglig för alla som gör mottagningsarbete. Även projektpartnern Polisyrkeshögskolan har informerat om projektet i sina egna kanaler.
Det senaste meddelandet gällde forskningen inom projektet och de resultat man uppnått och fanns på alla de stora mediernas sidor, bl.a. YLE och Helsingin Sanomat.
EUSA-finansieringen har varit livsviktig för projektet
Utan AMIF-finansiering hade det inte varit möjligt att ordna utvecklingen inom projektet och utbildningen av personalen på mottagningscentralerna i denna omfattning. AMIF-finansieringen gjorde det även möjligt att ordna samarbete med Polisyrkeshögskolan och utnyttja deras sakkunskap vid planeringen av innehållet i videorna.
EUSA-fonden har hela tiden och vid behov fungerat som ett stöd för projektets verksamhet och för en smidig projektförvaltning. Man har i synnerhet fått svar och preciseringar i anslutning till EUSA-rapporteringen och beredningen av ansökningar om utbetalning.
Seija Hämäläinen
Turva-projektet, projektchef
Migrationsverket, Mottagningscentralen i Uleåborg