Säkerställande av att placeringen av kvotflyktingar i kommunerna fungerar

Genom det särskilda målet 6 för AMIF-fondens separata anslag för omplacering stöds åtgärder som säkerställer tillgången till platser i kommunerna för kvotflyktingar som valts till Finland och befrämjar tillgången till särskilda tjänster som är centrala med tanke på flyktingarnas integrering.

Nationellt mål 6.1: Effektivisering av placering i kommunerna och säkerställande av tillgången till placering i kommunerna

Med åtgärder som stöds inom ramen för det nationella målet 6.1 säkerställs tillgången till placering i kommunerna inom rimlig tid genom att stödja kommunerna i mottagningen av alla personer som får internationellt skydd, effektivera hänvisningen till kommunerna och förbättra förutsättningarna för att snabbt kunna inleda integrationen.

Navigaattori - Mot mångformiga kommuner

  • Projektet stärker beredskapen hos de kommunala beslutfattarna och kommunanställda att ta emot flyktingar och stödja vuxna flyktingar i integrationen i det finländska samhället och i den nya hemkommunen. Projektet grundar sig på ett dialogbaserat tillvägagångssätt, som gör projektets nyttohavare delaktiga i olika skeden av genomförandet av projektet. I projektet a) utreds informationsbehovet i anslutning till kommunplats- och kvotflyktingprocessen (beslutsfattare och arbetstagare i kommunerna) samt integration i Finland (vuxna kvotflyktingar), b) utvecklas dialogbaserade utbildningsmodeller som svarar mot de informationsbehov som identifierats i utredningen till beslutsfattare och arbetstagare i kommunerna samt till vuxna kvotflyktingar och c) sprids utvecklade utbildningsmodeller och verksamhetssätt till alla kommuner, som beviljar kommunplatser och tar emot kvotflyktingar.
  • Finlands Flyktinghjälp rf, 1.4.2018 - 31.3.2021, EU-finansiering 818 521 euro

Sylvia4 – Effektivisering av placeringen av flyktingar i kommunerna

  • Målet för projektet Sylvia4 är att främja tillgången till kommunala platser för personer som beviljats uppehållstillstånd på basis av behovet av internationellt skydd genom att bevilja kommuner extra ekonomiskt stöd, förbättra kommunernas kompetens i frågor om internationellt skydd, mottagning av flyktingar och främjandet av integrationen. Med verksamheterna inom projektet kan man också påverka attityderna genom att erbjuda information och stödja utvecklandet av kompetens för mottagning av flyktingar i kommunerna. Kommunerna kan ansöka om de extra stöd som betalas ut från projektet i syfte att stödja mottagningen av flyktingar i enlighet med anvisningarna om respektive finansieringsomgång. Ansökningarna lämnas till KEHA-centralen, som fattar besluten om stöd till kommunerna och fakturerar projektet utifrån de faktiska kostnaderna.

  • Arbets- och näringsministeriet, 1.10.2018 - 31.3.2021, EU-finansiering 5 997 269 euro

Nationellt mål 6.2: Främjande av integreringen av kvotflyktingar

Med åtgärder som stöds inom ramen för det nationella målet 6.2 främjas utvecklandet av särskilda tjänster som är viktiga för flyktingarna, till exempel psykosociala tjänster och stödtjänster som gäller boendet samt genom att utveckla stödtjänster som tar hänsyn till de särskilda behoven hos personer som åtnjuter internationellt skydd och främjar deras senare sysselsättning.

Mental hälsa vid migration: Psykoedukation och stöd för mental hälsa hos invandrare (TUULI)

  • I projektet producerar man högklassigt, i huvudsak videobaserat psykoedukativt material för flyktingar om olika teman i anslutning till mental hälsa. Temana avtalas då projektet startat som resultat av en samutvecklingsprocess, t.ex. beskrivning av mental hälsa och mentala tjänster; rusmedelsanvändning som en riskfaktor för mentala problem; föräldraskap som stöder mental hälsa; motarbetande av incitament för radikalisering; våld/trakasserier som riskfaktor för mentala problem. Förutom videoinspelningarna produceras det för yrkesfolk annat material som stöder och granskar mental hälsa. Materialet kan användas både redan före ankomsten till Finland (kvotflyktingarnas kulturorientering) och efter ankomsten (t.ex. i kommunerna). Viktigt är att projektmaterialet ska produceras som ett resultat av tjänsteutformning och på ett kultursensitivt sätt så att det är tilltalande i slutanvändarnas ögon (t.ex. målgruppen framträder). Språken väljs enligt de utvalda kvotflyktingarna, bl.a. arabiska.
  • Institutet för hälsa och välfärd, 1.10.2019 - 30.6.2022, EU-finansiering 497 360 euro

Kompetens avseende boende vid integration av kvotflyktingar

  • Projektet stöder kvotflyktingars boende genom att sprida bra operativa modeller på ett nationellt plan, ordna kurser i boendekompetens i kommunerna och tillhandahålla stöd för boendet. På nationell nivå sammanställs ett utbildningspaket och material avseende särskilda frågor relaterade till invandrares boende och bra operativa modeller som främjar integrationen. Dessutom ordnas ca 4 riksomfattande utbildningar för aktörer inom migration och boende i kommuner som tar emot kvotflyktingar för första gången.
  • Sininauhasäätiö, 1.1.2017 - 31.12.2019, EU-finansiering 412 100 euro

SOKU - Rehabiliteringsprojekt för krigstraumatiserade

  • Projektet erbjuder poliklinisk, psykiatrisk öppenvård för minst 160 krigstraumatiserade kvotflyktingar, samt utbildning, konsultation och arbetshandledning för minst 400 arbetstagare i 25 kommuner. Projektet gör ett pilotförsök med digitalt förmedlat vårdarbete. Verksamheten stödjer till fullo tillgodoseendet av kvotflyktingars rättigheter enligt flyktingavtalet så att de integreras i Finland på ett hållbart sätt. Krigstrauman kräver specialiserad vård, eftersom patientens tillstånd lätt blir kroniskt, funktionsförmågan försvinner, personligheten förändras, depression blir ett bestående tillstånd och människan är inte heller kapabel att studera eller arbeta. Obehandlade krigstrauman utgör ett klart hinder för att lära sig nya saker och därmed även för integration. Till exempel språkstudier kan helt förhindras som en följd av trauman. Obehandlade trauman har ofta en generationsöverskridande inverkan, eftersom föräldrarnas försämrade funktionsförmåga direkt påverkar välmåendet hos barnen i familjen.
  • Stiftelsen för Helsingfors Diakonissanstalt, 1.4.2018 - 31.7.2020, EU-finansiering 867 790 euro

Utveckling av handledning för personer med flyktingbakgrund

  • Syftet med projektet ör att påskynda utbildnings- och sysselsättningsstigarna för invandrare med kvotflyktingbakgrund. Målet uppnås genom att utveckla kompetensen hos TNO-personalen och nätverksarbetet samt genom att sammanföra sakkunskapen hos TE-förvaltningen och läroanstalterna i ett tidigare skede. Dessutom hålls informationsmöten för personer med kvotflyktingbakgrund. Projektet samordnas av NTM-centralen i Sydöstra Finland, men projektet är riksomfattande. Till NTM-centralerna kommer fem projektarbetare, som har i uppgift att utveckla handledningen för personer med kvotflyktingbakgrund genom att skapa modeller som integrerar den handledning som läroanstalterna och TE-förvaltningen erbjuder. Ministeriet anställer en person för uppgifter som rör utredning av nuläget och för att samordna utvecklingsåtgärderna för TE-förvaltningen och utbildningsstyrelsen på nationell nivå. Till TE-byråerna kommer dessutom åtta arbetstagare, som i sitt personliga klientarbete utvecklar rådgivnings- och handledningstjänster för klienter med kvotflyktingbakgrund.

  • NTM-centralen i Sydöstra Finland, 1.4.2018 - 31.12.2020, EU-finansiering 2 150 000 euro

Grundande av en riksomfattande stödjande struktur för arbetet för psykisk hälsa hos flyktingar (PALOMA2)

  • Projektet bygger upp, startar och modellerar en nationell struktur som stödjer och samordnar arbetet för psykisk hälsa bland flyktingar och sprider praktiknära kunnande. THL samordnar verksamheten och distributionen av information samt sammanbinder regionerna med varandra. Som motsatspar till den nationella samordningen grundas en kompetenskoncentration i vart och ett av de fem universitetssjukhusen. Dessa koncentrationer sprider kunskaper och färdigheter i sina egna geografiska områden över sektorsgränserna. De konsulterar, utbildar och ger arbetshandledning samt skapar fungerande regionala nätverk så att det sektorsövergripande samarbetet för att stödja flyktingarnas psykiska hälsa möjliggörs och underlättas. Föreningen för Mental Hälsa i Finland kompletterar projektet med målgruppens erfarenhetsvärld och den tredje sektorns röst. Målet är att utveckla aktiviteterna till etablerad verksamhet i befintliga strukturer medan projektet pågår. I projektet testas också olika verktyg/arbetsmetoder för användning i fältarbetet inom flyktingverksamheten.
  • Institutet för hälsa och välfärd, 1.2.2019 - 31.12.2021, EU-finansiering 1 732 192 euro

LANU - Rehabilitering av barn och unga som utsatts för tortyr

  • Verksamheten tillhandahåller bedömning av vårdbehov, vård, rehabilitering och servicerådgivning för svårt traumatiserade barn och unga under 24 år som utsatts för tortyr och som kommit till Finland som kvotflyktingar samt för deras familjemedlemmar. I praktiken är det inte alltid möjligt eller meningsfullt att fastställa statusen av en patient som undergår en psykisk kris, och den remitterande instansen har ofta inte kompetens att fastställa patientens status. Därför kan projektet även vårda andra än kvotflyktingar, när resurserna tillåter det. I verksamheten utbildas kommunalt anställda som möter målgruppen i sitt arbete. Med hjälp av utbildningen visar projektet att det genom systematisk screening är möjligt att identifiera särskilda behov hos svårt traumatiserade unga och barn som utsatts för tortyr, att det finns specialiserade tjänster för dem och att det är möjligt att förstärka det kunnande som behövs när man möter denna krävande målgrupp. Utvecklandet av de nationella kompetensresurserna bidrar till möjligheterna att hitta kommunplatser för kvotflyktingar.

  • Stiftelsen för Helsingfors Diakonissanstalt 1.1.2019 - 31.12.2021, EU-finansiering 997 797 euro