Projektet för befästande av frivilligt återvändande spelade en viktig roll när läget med asylsökande förändrades hösten 2015

Utgångspunkten för projektet för befästande av frivilligt återvändande var en lagändring, genom vilken frivilligt återvändande befästes som en del av Migrationsverkets (Migri) och förläggningarnas verksamhet. Uppgiften var helt ny för Migri och förläggningarna. Tack vare projektet blir det mer tid över för att råda och höra den sökande och det finns information om frivilligt återvändande på bl.a. 11 olika språk. Projektets största samhälleliga betydelse består i att systemet för frivilligt återvändande fungerar bra.
 

Tre huvudmål – kompetens, informationssystem och kommunikation

Projektet för befästande av frivilligt återvändande hade tre mål. Ett av målen var att utveckla kompetensen gällande frivilligt återvändande hos de som arbetar vid förläggningarna och Migrationsverket. Detta mål omfattade ordnande av nödvändig utbildning, utarbetande av anvisningar och utvecklande av arbetsmetoder för kundrådgivning gällande frivilligt återvändande som ges vid förläggningarna.

Projektets andra mål gällde informationssystem och genomförande av nödvändiga ändringar i informationssystemet Umarek. För att man vid förläggningarna ska kunna behandla ansökningar om stöd för frivilligt återvändande, behövdes ett nytt slags ärende, som man utvecklade tillsammans med Accenture. Därtill utarbetades en blankett för ansökan om stöd för frivilligt återvändande.

Det tredje målet gällde att utveckla hur kunder och intressentgrupper informeras om frivilligt återvändande. För att informera kunder om frivilligt återvändande behövdes broschyrer och tillräcklig information om återvändande på Migrationsverkets webbplats. Tidigare delade endast IOM ut broschyrer och publicerade information om frivilligt återvändande. Därför var man tvungen att planera och skapa informationen om frivilligt återvändande från början.
 

Lagändringen medförde en ny uppgift för Migrationsverket och förläggningarna

Projektet för befästande av frivilligt återvändande genomfördes under tiden 1.1.2015–31.3.2017. Projektet genomfördes av Migrationsverket samt förläggningen i Uleåborg som verkar under ledning av ämbetsverket tillsammans med projektpartnerna FRK:s Lapplands distrikt, förläggningen i Rovaniemi, FRK:s Egentliga Finlands distrikt och förläggningen i Åbo.

Projektet startade i en situation, där frivilligt återvändande befästes genom en lagändring som en del av Migrationsverkets och förläggningarnas verksamhet från och med den 1 juli 2015. Uppgiften var helt ny för såväl Migrationsverket som förläggningarna, eftersom före lagändringen hade frivilligt återvändande i Finland endast genomförts genom Internationella migrationsorganisationen IOM:s projekt.
 

Befästandet av den nya uppgiften krävde flera olika åtgärder

Målet var även att utveckla arbetsmetoder som lämpar sig för rådgivning gällande frivilligt återvändande och således att stärka kompetensen hos de som arbetar med dessa ärenden vid förläggningarna. I detta syfte arbetade i projektet tre projektmedarbetare vid förläggningarna i Uleåborg, Rovaniemi och Åbo.

Att starta en ny uppgift och befästa den som en del av verksamheten krävde flera olika åtgärder, såsom att utbilda anställda vid förläggningarna och utarbeta anvisningar för dem, genomföra ändringar i informationssystem samt informera såväl kunder som intressentgrupper om ändringarna och stödet för frivilligt återvändande. För att informera dessa var man tvungen att producera olika kommunikationsmaterial i projektet.
 

I det förändrade läget måste projektmålen modifieras

Man lyckades uppnå projektmålen delvis utmärkt, men man var även tvungen att delvis modifiera dem. Projektets mål hade upprättats i augusti–september 2015, en kort tid innan det till Finland anlände ett aldrig förut skådat stort antal asylsökanden. Under hösten och vintern 2015–2016 omvälvdes hela mottagningssystemet då dess kapacitet måste tiofaldigas på en mycket kort tid.

Nya förläggningar inledde sin verksamhet på mycket kort tidtabell och ofta utan tidigare erfarenhet av förläggningsverksamhet, för att inte tala om frivilligt återvändande. I och med att antalet asylsökanden tilltog ökade överraskande nog även antalet asylsökanden som var intresserade av frivilligt återvändande.
 

Projektmedarbetarnas arbetsinsats var avgörande för hela systemets funktion

Det första målet, att öka kompetensen och utveckla arbetsmetoder, uppnåddes med hjälp av projektet, men på ett annorlunda sätt än vad man först hade planerat. Det tre projektmedarbetarna vid förläggningarna skulle ursprungligen fokusera på att utveckla nya arbetsmetoder, men i det förändrade läget kanaliserades deras arbetsinsats till att ge nästan helt nya förläggningar råd och stöd i ärenden gällande frivilligt återvändande.

Resurserna för handledning och rådgivning vid Migrationsverkets förläggningsenheter skulle ha varit otillräckliga för detta. I denna situation var de tre projektmedarbetarnas arbetsinsats således avgörande för att systemet fungerade. På detta vis var utbildningen av anställda vid förläggningarna betydligt mer omfattande än planerat, men det blev mindre tid över för att utveckla arbetsmetoderna, vilket således blev på hälften.
 

Tack vare projektet finns det mera tid för att råda och höra sökanden

När det gäller informationssystemen lyckades man som planerat, då man med stöd av projektet kunde genomöra ändringarna i Umarek-systemet och slutresultatet blev bra. Ändringarna i informationssystemet genomfördes såväl våren 2015 innan lagändringen trädde i kraft som under 2016. I den första fasen skapade man i systemet nödvändiga handläggningsfunktioner för ansökningar om stöd för frivilligt återvändande.

I det andra skedet gjordes ändringar i systemet för att i ansökan kunna använda all den information om sökanden som redan finns i systemet och så att man som nya uppgifter endast behöver mata in uppgifter som behövs för ordnande av återvändande och stöd till återintegrering. Det går mindre tid åt för en anställd som tar emot ansökan att registrera ansökningsuppgifterna och det blir desto mer tid över för att ge råd åt och höra den sökande.
 

En broschyr om frivilligt återvändande på 11 olika språk

Det tredje målet var att utveckla information om frivilligt återvändande för kunder och intressentgrupper. Informationen sammanställdes redan sommaren 2015 innan lagändringen trädde i kraft. I det inledande skedet kompletterades Migrationsverkets webbplats med information om frivilligt återvändande och det producerades en broschyr på finska, svenska och engelska.

Man ville dock förbättra informationen och även tillhandahålla den på kundens eget språk. Således skapades i slutet av projektet en broschyr om frivilligt återvändande på 11 olika språk. Samtidigt översattes anvisningarna om frivilligt återvändande på Migrationsverkets webbplats till nya språk och publicerades så att informationen nu finns tillgänglig på 11 olika språk på adressen www.migri.fi/return.

Utöver projektets styrgrupp följde även Migrationsverkets förläggningsenhet upp genomförandet av projektet.
 

Projektets resultat hjälper förläggningarna även i framtiden

Projektet var särskilt lägligt då läget med invandringen plötsligt förändrades hösten och vintern 2015–2016. Projektets verksamhet ändrades att motsvara detta nya läge och projektet var till stor hjälp vid handledning av anställda vid de nya förläggningarna i ärenden gällande frivilligt återvändande. De goda resultaten uppnåddes i projektet tack vare tillräcklig finansiering samt kunnig och engagerade anställda samt en förmåga och djärvhet att ändra planerna på ett flexibelt sätt efter situationen.

Med stöd av projektet lyckades man befästa frivilligt återvändande som en del av tjänsterna vid förläggningarna. Den kompetens samt ändringarna och kommunikationsmaterialet som projektet resulterade i för förläggningarna kommer att gynna förläggningarna i deras dagliga arbete även i framtiden.

Systemet för frivilligt återvändande fungerar bra

Projektets största samhälleliga betydelse består i att systemet för frivilligt återvändande fungerar bra. Detta bidrar till att de asylsökanden som inte kan eller vill stanna i Finland kan med hjälp av frivilligt återvändande återvända till sina hemland på ett smidigt, säkert och humant sätt. Utöver att systemet för frivilligt återvändande fungerar bra och gynnar även asylsökanden som återvänder hem, medför systemet även indirekt större samhälleliga fördelar, bl.a. genom att hjälpa bekämpa olaglig vistelse i landet.

Projektresultaten har under projektets förlopp kontinuerligt delats med förläggningarna, intressentmyndigheter och inom Migrationsverket. Projektet har förmedlat information särskilt via olika utbildningar samt genom direkt e-postkommunikation. En del av resultaten finns i form av kommunikationsmaterial och är tillgängliga för alla till exempel på www.migri.fi/return.
 

Ett högklassigt genomförande av projektet garanterades av AMIF-finansiering

Tack vare AMIF-finansiering var det möjligt att genomföra befästandet av frivilligt återvändande som en del av myndigheternas och förläggningarnas verksamhet på ett betydligt mer högklassigt och omfattande sätt än vad som hade varit möjligt utan AMIF-finansiering. Projektet var till särkskilt stor nytta i det förändrade läget åren 2015 och 2016, då projektmedarbetarna från förläggningarna i Uleåborg, Åbo och Rovaniemi kunde styras till att stödja verksamheten för frivilligt återvändande vid nya förläggningar. Behovet av detta arbete var stort och de befintliga resurserna skulle ha varit otillräckliga för detta ändamål.

Ur EUSA-fonderna fick vi förutom finansiering även sakkunnigt råd om projektförvaltning. Den ansvariga myndigheten för EUSA-fonderna förhöll sig även positivt till omdirigering av projektet i det förändrade läget och vi fick bra råd även i detta. Den av inrikesministeriet ordnade utbildningen om AMIF-fonder och nya projektfinansieringsmodeller var till nytta då projektet planerades och genomfördes.
 

Mari Helenius
Överinspektör
Migrationsverket (Migri)
 

Tillbaka till projektpresentationer >>

Ytterligare information: Elina Sillanpää, överinspektör, elina.sillanpaa(at)intermin.fi, tel. 0295 488 266