Förhandlingarna om de nya EU-fonderna inom området för inrikes frågor framskrider i Bryssel

Finlands EU-ordförandeskapsperiod inleds i början av juli. För närvarande ser det ut som att det kommer att ligga på Finlands ansvar att slutföra EU:s fleråriga budgetram i rådet och hålla trepartsmöten med parlamentet och kommissionen.

Inrikesministeriet ansvarar för beredningen av tre EU-fonder: instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, fonden inre säkerhet och asyl- och migrationsfonden. Tillsammans utgör dessa EU-fonderna inom området för inrikes frågor.

Om man når en överenskommelse om helhetsnivån för den fleråriga budgetramen och dess fördelning enligt område under hösten, kunde förordningarna om fonderna inom området för inrikes frågor träda i kraft i god tid innan den nya ramperioden inleds. I detta fall skulle man även ha ett bra utgångsläge för programberedningen i anslutning till fonderna, då alla randvillkor skulle vara kända.

Det sägs att en pessimist aldrig blir besviken, men det ser lovande ut!

Rumänien fortsätter arbetet liksom Österrike med en effektiv linje

Förslagen för förordningar för fonderna har behandlats i rådets arbetsgrupper, först under ledning av ordförandelandet Österrike från och med juli 2018 och sedan årsskiftet under ledning av Rumänien. Alla artiklar har gåtts igenom och bägge ordförandeländerna har gett sina kompromissförslag: Österrike i december och Rumänien genast efteråt i januari.

Österrike främjade beredningen av förordningarna för fonderna ytterst effektivt under hösten och Rumänien verkar inte komma tvåa. Rumänien har meddelat att det skulle finnas en partiell allmän riktlinje för fonderna inom området för inrikes frågor i rådet i juni 2019, vilket innebär att allt annat skulle vara klart för rådet förutom de totala anslagen och hur de fördelas. Efter detta inleds trepartsmöten mellan det nya Europaparlamentet, den nya kommissionen och rådet.

Ändringar i verksamhetsmiljön ökar fondernas storlek

I kommissionens förslag till nya fonder kan skönjas att säkerhetssituationen i Europa har förändrats och att migrationssystemet är under hård press.

Kommissionen föreslår betydande ökade anslag till samtliga fonder inom området för inrikes frågor. Instrumentet för yttre gränser och visering skulle öka från 2,7 miljarder euro till över 8 miljarder euro, fonden för inre säkerhet från 1,2 miljarder euro till 2,5 miljarder euro och asyl- och migrationsfonden från 6,7 miljarder euro till 10,4 miljarder euro.

Utöver detta har kommissionen föreslagit betydande ytterligare satsningar, i synnerhet på utvecklingen av den europeiska gräns- och kustbevakningen. Det återstår att se om dessa penningbelopp förändras vid rådets och parlamentets behandling. Hur beloppen fördelas nationellt finns det endast preliminära uppskattningar av och bör därför behandlas med försiktighet för närvarande.

Globala förändringar tar sig uttryck som olika tyngdpunktsområden

Verksamheten som understöds med fonderna förblir i stor utsträckning den samma som hittills. Globala förändringar tar sig dock uttryck som olika tyngdpunktsområden: exempelvis i förslaget för förordning för instrumentet för yttre gränser och visering syns utvecklingen av den europeiska gräns- och kustbevakningen, medan bekämpning av terrorism och radikalisering betonas i allt högre grad inom fonden för intern säkerhet.

Text: specialistsakkunnig Ville Similä