Den okända men viktiga EU-finansieringen för inrikesfrågor
Finlands EU-medlemskap som idag fyller 25 år har fört mycket med sig för ett litet land: vi är en del av Schengen-området för fri rörlighet, unionens inre marknad och den gemensamma finansieringsramen, som omfattar såväl stöd för lantbruk som utveckling av bevakningen av den yttre gränsen. Med EU-finansiering förbereder vi oss för och svarar på kriser. Som bäst bereds unionens kommande mångåriga finansieringsram för åren 2021–2027.
EU-finansieringen fördelas inom unionens finansieringsram i flera olika helheter, varav en är finansieringen av inrikesfrågor. Med den finansieras övervakning av den yttre gränsen, den inre säkerheten, EU:s civilskyddsmekanism och förvaltningen av flyttningsrörelsen. Betydelsen av EU-finansieringen för inrikesfrågor och dess eurobelopp har ökat genom programperioderna och ändringarna i verksamhetsmiljön och samma utveckling förväntas fortsätta i framtiden.
EU-fonderna för inrikesfrågor som fokuserar på stödjande av myndighetsverksamhet är inte ännu så allmänt kända som till exempel EU:s strukturfonder, som konkret kommer emot när man till exempel kör längs vägar som förbättrats med EU-finansiering eller gör utflykter till naturmål som utvecklats med hjälp av EU-finansiering. Detta betyder dock inte att man inte skulle göra konkreta förbättringar i samhället med finansieringen för inrikesfrågor.
Med stöd av fonderna har bland annat över 800 myndighetspersoner som arbetar med förundersökningar utbildats för att bättre identifiera människohandel, och man har stött brottsoffer och eftersträvat att förebygga radikalisering. Myndigheterna för inre säkerhet såsom polisen och gränsbevakningsväsendet är i en central roll angående säkerheten i vardagen, och myndigheternas handlingsförmåga har bland annat stötts genom att stödja anskaffning av båtar, patrullbilar, fyrhjulingar och annat materiel.
Utveckling av informationssystem och migrationsförvaltning
Informationssystemen har en egen viktig roll i ett fungerande samhälle och utvecklingen av dem stöds på ett betydande sätt med EU-stöd. En av de väsentligaste databaserna för den inre säkerheten är det centraliserade Schengen-datasystemet SIS II, som hjälper EU-medlemsstaternas rättsvårdande myndigheter och förvaltningsmyndigheter att bättre skydda Schengen-området, bekämpa brottslighet, lokalisera försvunna personer och utbyta information sinsemellan.
Ett annat väsentligt system är informationssystemet för viseringar VIS, där medlemsstaternas konsulat och andra behöriga myndigheter kan söka information om visumansökningar och beslut angående dem.
EU-fonderna för inrikesfrågorna har också en betydande roll i uppfyllandet av resursbehoven för migrationen, asylsystemet och integrationen. Under de senaste åren har det satsats mycket på ett välfungerande asyl- och mottagningssystem med Migrationsverkets EU-stödda projekt. Med EU-stöd främjas likaså smidigheten i arbetsinvandringen och integrationen i det nya hemlandet av de kvotflyktingar och övriga invandrare som väljs till Finland.
Särskilt i integrationsåtgärder har tredje sektorns aktörer och invandrarorganisationerna en viktig roll och även utbildningsorganisationerna är en stor stödmottagargrupp. Finansieringen används även för att stödja hemresan till tredje länder för de asylsökande som fått ett nekande beslut om uppehållstillstånd.
För närvarande deltar Finland i mottagandet av minderåriga asylsökande som anländer utan vårdnadshavare från Medelhavsområdet till Finland, och kostnaderna täcks med EU-finansiering för inrikesfrågor.
Coronaviruspandemin gjorde gemensamma åtgärder nödvändiga inom EU
De skogsbränder och naturkatastrofer som drabbat Europa de senaste åren har lyft fram hur nödvändig EU:s civilskyddsmekanism är i kriser. Vilket land som helst kan begära hjälp via unionens civilskyddsmekanism om landets resurser inte räcker för att klara av en allvarlig olycks- eller störningssituation.
EU:s civilskyddsmekanism utnyttjades under den gångna våren för de gemensamma hemtransportflygen för EU-medborgare i den kris som coronapandemin orsakat. Coronaviruspandemin har återigen varit en väckning för EU om att gemensamma åtgärder behövs.
En ny finansieringsprogramperiod närmar sig
EU-ledarna har i juli enats om budgeten för EU:s följande programperiod 2021–2027. I och med budgetöverenskommelsen har rådets ordförandeland Tyskland snabbt börjat främja beredningsarbetet för den kommande periodens EU-program.
Nu väntar vi med intresse på den kommande hösten och hur snabbt medlemsstaterna kan börja verkställa den nya EU-programperioden och de finansieringssökande från myndigheter till aktörer inom medborgarsamhället kan fortsätta utvecklandet av samhället med stöd av EU-finansiering.
Skribenterna är tjänstepersoner inom EU-fonderna för inrikesfrågor. Texten har publicerats som en del av evenemanget Europaforum Åbo 2020 på det virtuella Europatorget.
