Nytt förslag till finansieringsram skulle medföra ändringar även i EU-finansieringen av inrikes frågor

I slutet av maj antog Europeiska kommissionen sitt ändrade förslag till finansieringsram 2021–2027. Ramförslaget på cirka 1 100 miljarder euro är något mindre än det ursprungliga förslaget, men i anslutning till det föreslås ett stimulanspaket på 750 miljarder euro av engångsnatur med anledning av coronapandemin som avsevärt kommer att förändra helheten.

Det som är signifikant i förslaget när det gäller finansieringen för fonderna för inrikes frågor är att kommissionen föreslår att finansieringen till asyl- och migrationsfonden (AMF) liksom fonden för integrerad gränsförvaltning (IBMF) ytterligare ska utökas. AMF skulle öka från cirka 9 till 11 miljarder euro och IBMF från cirka 8 till 11 miljarder euro. Däremot skulle finansieringen för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (tidigare Frontex) minska med närapå fyra miljarder euro sett till kommissionens ursprungliga förslag.

Dessutom föreslår kommissionen en betydande ökning av finansieringen liksom innehållsförändringar när det gäller EU:s civilskyddsmekanism (UCPM) och därtill hörande rescEU-systemet. Finansieringen till rescEU skulle fördubblas från drygt en miljard till något över tre miljarder euro. Här är syftet att förbättra unionens beredskap inför framtida kriser. 

Avsikten med kommissionens stimulanspaket är ett grönare och mer digitalt Europa

Förutom att stimulera Europas ekonomi vill kommissionen med sitt förslag påskynda övergången till ett grönare och mer digitalt Europa. Enligt kommissionen har Europa nu en möjlighet att visa enhet, solidaritet och sikta mot samma mål.  

Kommissionen menar att stimulanspaketet är nödvändigt för att återställa förtroendet och få igång ekonomin. Kommissionen anser särskilt att åtgärder behövs på EU-nivå eftersom medlemsländerna har drabbats mycket olika av coronakrisen och deras förmåga att återhämta sig varierar i hög grad. Utan stödåtgärder skulle skillnaderna inom unionen öka ytterligare, enligt kommissionen.

Kommissionen ger en dyster lägesbild av den europeiska ekonomin och restriktionerna som införts med anledning av coronapandemin har lett till ekonomisk stagnation på många håll. Kommissionen förväntar sig att EU:s BNP sjunker med mer än 7 procent 2020. Om en andra våg av pandemin slår hårt under hösten kommer de ekonomiska utsikterna att försämras ytterligare. 

Medlemsländerna oense om förslaget

Medlemsländernas reaktioner på kommissionens förslag har varierat. Vissa medlemsländer har lovordat kommissionens förslag som en betydande krisinsats, och bland annat de stora medlemsländerna Tyskland och Frankrike stöder det. Å andra sidan har särskilt de länder som så att säga har en strikt ekonomisk disciplin, Österrike, Sverige, Danmark och Nederländerna, ställt sig mycket kritiska till förslaget. Även Finland har konstaterat att man inte kan acceptera kommissionens förslag som sådant.

EU-ländernas ledare diskuterade förslaget under en videokonferens på midsommarafton. För att fatta beslut krävs emellertid ett fysiskt möte som torde arrangeras i juli.

Skribent: specialsakkunnig Ville Similä